|
|
|
Mina brev |
|
Svar till regeringskansliets brev
angående Sveriges handel med Iran, daterad 2002-09-03 2002-09-10 Mikael Sundesten, När statsminister Göran Persson var i Malmö ställde jag honom några frågor som jag fick inte korrekta svar på, genom ett brev med referensnumret SB2002/8169 från 3 september, 2002. Jag ville med detta brev påpeka några punkter som togs upp i brevet. Först av allt vill jag tydliggöra att min fråga till statsministern inte var att jag undrade om Sverige stödjer regimen i Iran och om ni tänker skriva kontrakt för olja och andra naturresurser. Jag vet redan att ni gör det. Min fråga till statsministern var: VARFÖR STÖDJER SVERIGE EN TERRORISTREGIM SOM FÖRTRYCKER SITT FOLK? VARFÖR SKRIVER SVERIGE KONTRAKT MED ETT LAND SOM UTSÄTTER SITT EGET FOLK FÖR TORTYR? Egentligen har jag redan svar på mina frågor. Svaret är att den svenska socialdemokratiska regeringen inte bryr sig ett dugg om någon än bara sitt omval. Det är ett faktum att världens befolkning inte kan leva ett bättre liv utan Irans naturresurser. Detta tyder på inget annat än att den socialdemokratiska regeringen i Sverige, som så ofta pratar om jämlikhet, solidaritet och demokrati för världen, helt enkelt pratar strunt. Det ända den socialdemokratiska regeringen bryr sig om är att ”stjäla” Irans olja och för att kunna göra det måste dem stötta terroristregimen i Iran. Herr Sundesten, ni skriver i ert brev att ni oroar er för bristen på bl.a. immunitet för parlamentsledamöter. Jag tycker att ni ska sluta oroa er eftersom de som blir parlamentsledamöter inte är vanliga människor, de är människor som samarbetar med prästskåpet och har tillräckligt mycket makt till att försvara sig själva. De är personer som har accepterat islamiska republikens författning, islamiska revolutionens värderingar och den andliga ledaren. De har dessutom blivit godkända av den islamiska republikens egen säkerhets polis, VAVAK. Ni skriver om Siamak Pourzand i ert brev och säger att han är en aktivist som kämpar för mänskliga rättigheter i Iran. Siamak Pourzand var en man som stöttade och fortfarande stöttar den blodiga islamiska republiken och kommer därför inte bli utsatt för något hot så ni behöver inte oroa er för honom heller. Hade han varit emot regimen så hade han, som många andra i oppositionen, blivit omedelbart avrättad i tystnad. Däremot kan ni oroa er för de miljoner iranier som dagligen blir utsatta för tortyr, förtryck, misshandel, våld och tyranni. Ni bör oroa er för de små barn som säljer droger och cigarretter på gatorna för att kunna försörja sig själva och sina familjer. Ni bör oroa er för de politiska aktivister som blir avrättade och utsatta för tortyr, och ni bör oroa er för alla de kvinnor som säljer sina kroppar för en slant. Ni skriver vidare att det iranska folket visade att de stödjer reformisterna under parlamentsvalet 2000 och presidentvalet 2001, något som ni tyckte var positivt. Detta stämmer inte alls. I Iran är det ingen skillnad mellan reformisterna och de konservativa. En som blir vald in i parlamentet eller som president, måste acceptera den islamiska republikens grundlag, den andliga ledaren och inte minst revolutionens värderingar och principer som att utrota ”islams fiender”. Alltså stödjer de båda grenarna den blodiga islamiska republiken och det är som sagt ingen skillnad mellan dem, vilket en stor och klar majoritet av mina landsmän vet om. En sak som ni inte måste glömma är att när man röster i Iran får man en stämpel i sitt id-kort, som påminner om ett pass och när man ska söka in i universitet eller söka arbete på offentliga sektorn eller privat som ägs av regimtrogna måste man ha det stämplat, annars får man problem. Ni bör heller inte glömma att de som arbetar i offentliga sektorn och stora fabriker som bl.a. ägs av islamiska präster eller deras barn blir tvungna att rösta annars förlorar de sitt arbete och får senare även problem med regimen och den barbariska säkerhetspolisen, VAVAK. Ni skriver i ert brev till mig: ”Vi hoppas att genom att få till stånd ett avtal om handel och samarbete kunna visa vårt stöd för det iranska folkets vilja till reformer och aktivt hjälpa de krafter i Iran som verkar för en reformering och införande av mer demokratiska värderingar.” Som jag redan har nämnt finns det inga reformister i Iran som folket stödjer. DET FOLKET VILL ÄR ATT ISLAMISKA REPUBLIKEN HELT OCH HÅLLET SKA STÖRTAS och den handel som ni gör, hjälper bara prästerna som styr Iran diktatoriskt och som förtrycker iranierna. De pengar som landets diktatoriska och illegitima ledare får genom er handel, går till dem själva och till vapen och tortyrredskap för att misshandla och förtrycka mina medmänniskor i Iran. Pengarna går också till att stötta internationell terrorism vars resultat vi såg den 11 september 2001. Alltså är ert handeln med mullorna bara negativt. Ju mer pengar prästerna i Iran får, desto mer får folket i mitt land lida. Herr Sundesten, att föra dialog för att förbättra ett land är väldigt bra men tyvärr passar det inte den islamiska republiken som kom till makten genom att döda sina motståndare. Prästskåpet, som nu styr Iran, förstår inte mer än bara isolation och tvång och detta har man sett i dessa drygt 25 år som de har styrt landet. Det enda som kan rädda mitt land är en ekonomiskt och diplomatiskt bojkott emot islamiska republiken, samt en frysning av mullornas tillgång. Till sist vill jag säga att om ni fortsätter att samarbeta och göra handel med Iran kommer era händer också bli lika blodiga som de diktatoriska ledarnas hand är. Sluta att stödja den blodiga
islamiska terrorist regimen! Bojkotta den islamiska
republiken av Iran både diplomatiskt och ekonomiskt! Med vänlig hälsning Arvin Khoshnood |
